10 månader!

Nästan.. en dag kvar :) Sista veckan som 9 månader-gamling spenderades som sjukling, han var verkligen jättesjuk och är fortfarande riktigt snorig och hostig. När det var som värst låg han bara i soffan, i famnen eller sov, jobbigt för en mamma att se honom så sjuk..



Det lättade dock efter ett par dagar, febern släppte, men han är ju trots allt kille så gnälligt har det allt varit ;)

                     (klicka på bilderna för att göra dom större)

             

Dagarna spenderas mest på öppna förskolan nuförtiden, det går inte att vara hemma en hel dag utan att vi klättrar på väggarna. På öppna kan han krypa och klättra på allt utan att man behöver springa efter och passa hela tiden. Leksakerna är mycket roligare där och det finns kamrater att slå på och dra i håret :) En annan favvo är spegeln.

        

Men det absolut bästa är såklart sång- och dansstunden! Han har älskat att dansa sen han var riktigt liten och har börjat tralla med nu, ibland sitter han och dansar och sjunger för sig själv och i bilen är det bara hans skivor som ska spelas :)

    

Ett mycket välinvesterat nyförvärv är grinden, som går att flytta runt lätt och som stänger sig själv. Kommer från babyproffsen och köptes begagnad på Blocket. Nu letar vi efter en till likadan, grindar gör dagarna mycket lättare för oss och lite svårare för Theo, som mest försöker klura ut hur han ska ta sig ut.       

   

Theo är tydligen i en fas just nu, en väldigt jobbig sådan. Den annars alltid så glada, hungriga och lättsövda pojken har blivit grinig, jobbig att mata och svår att lägga. Dels har han en extrem vilja, vill han något blir han bestört om han inte får eller kan. Och dels tror jag att det är lite separationsångest blandat med att han utvecklas mycket och säkert drömmer en massa. De allra flesta jag pratat med verkar gå igenom samma fas så det är väl bara att vänta ut den, finnas där, vara lite mer envis än Theo och försöka hålla humöret. Jag och Linus konstaterade häromdagen att det nog är en överlevnadsgrej att de är så söta, hur skulle man annars stå ut med dom under sådana här faser ;) På kvällarna speciellt är det som att han tagit ett stort steg tillbaka (typ 8 månader) och vill somna på oss igen som han alltid ville i början. Vi väljer att oftast ge honom den tryggheten han vill ha, men ibland lägger vi honom trots att han blir ledsen och oftast sover han inom en minut. Man både känner och hör på honom vad som krävs just denna gången han ska sova. Ibland resulterar det i lite annorlunda sov-poser :)

              




Kommentarer
Postat av: Emma

Du har nog världens sötaste unge (tills jag får en egen åtminstone, hehe). Kul att du har så varierande färger och vågar rosa fast han är kille, men du vet ju vad jag tycker :)

2011-04-27 @ 00:00:49
Postat av: Emelie

Söt Theo :) Varför bor ni så långt bort för?! :(

2011-04-29 @ 09:38:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0