Idag har vi varit på bvc och det var dags för första vaccinationen. Första sticket gick bra men det andra gjorde lite ont och framkallade några tårar, inget som inte mammas 'tycka-synd-om-kramar' kunde bota dock. Min lilla gullunge har växt ännu mer - hela 6860g och 63cm, inte konstigt att det känns i armarna! 

När vi kom hem åt han lite och somnade lite halvt kinkig, sov sen hela dagen. Kvällen var även den kinkig tills vi fick lite alvedon av grannen, då kom gamla Theo tillbaka :) Får se hur natten fortlöper, han gråter till ibland så jag antar att det gör lite ont, men han vaknar inte av det. Vi får hoppas på att allt är som vanligt igen i morgon.

När något sådant här händer inser jag vilken otroligt glad och fin kille han är, så lätt att ha att göra med, aldrig några bekymmer. Mammas lilla gyllepojk! =)
    
   

Tänkte dela med mig av min stora upptäckt - jag har en fot!
Hittade den på min 12-veckorsdag :)



Händerna hittade jag för lääänge sen, de är 'so last week' ;)



                                                                        Puss och kram från Theo =)

I mitt fall består de utav babysitter, bärsele och en Golden retriever!
Dagarna då jag kunde få vänta 6 timmar på att kunna tvätta håret eller då jag struntade i att äta för att jag inte orkade försöka laga till något är över och jag känner inte längre oro över hur jag ska kunna passa en tid kl 11 på förmiddagen. Babysittern är ingen favorit, men accepterad att vistas i någon kvart åt gången i alla fall och det är mycket tacksamt när man vill äta frukost eller duscha.

        

Bärselen är mycket omtyckt, att ligga nära är ju det bästa som finns tycker Theo, vilket gör att man får händerna fria och plötsligt kan göra saker. Problemet då är att det blir krångligt att böja sig och eftersom livet fungerar som så (har jag märkt) att det gärna jävlas lite med en, så tappar man såklart saker hela tiden just när man går med honom i selen. Det är där Golden retrievern kommer in i bilden. Under graviditeten lärde hon sig att hämta saker åt mig när jag var för tjock för att kunna nå dom själv så för en liten godis, eller varför inte en strumpa, hämtar hon allt jag ber henne om. Jag behöver bara säga 'hämta' så går hon runt till alla saker tills jag säger 'ja' och ger den till mig. Pricken över i'et vore att lära henne att hämta telefonen när det ringer, den tenderar nämligen att ringa direkt man satt sig och börjat amma =)
                                   (klicka på bilderna för att göra dom större)
  
Så kom dagen då vi vågade lämna bort vår lilla gyllepojk för första gången, 8 veckor gammal. Vi packade in vagn, hund, väskor och barn i bilen och åkte tvärs över landet, till Oxelösund och mormor och morfar :) Vi blev servade en hel helg med hundpromenader, mat och barnvakt. På fredagkvällen gick jag och Linus ut och käkade och drack ett par öl (på bvc-sköterskans inrådan), fick skjuts av pappa medan mamma var barnvakt. Vi var borta hela två timmar och det tog väl en sidådär 10 minuter att gå hem igen, haha! Men ett bra första steg tycker jag allt =) Det var riktigt lyxigt att sitta och äta och mysa till det med ett par öl, ha lite kvalificerad vuxentid och släppa kontrollen lite. När vi gick hemåt slog det oss båda att vi gått hem lite smått lulliga (eller ja, brukade väl gå hem betydligt senare och snarare vara kraftigt lulliga) så många gånger förr och varit fullt nöjda med det. Nu kändes det som att livet varit så tomt innan, så meningslöst. Den här gången var vi på väg hem till något, till det allra finaste som finns, en helt otrolig känsla! När vi kom tillbaka hade Theo såklart sovit hela tiden och vi satte oss och spelade lite Texas med brorsan innan vi gick och la oss. Theo sov hos mamma hela natten och jag vaknade utvilad för första gången sen han föddes. Dagen efter blev vi erbjudna att gå ut igen och lyssna på lite musik med skjuts och barnvakt, men vi kände att vi blivit mättade och valde istället en kväll med massa godis framför tv'n, med vår lilla gyllepojk såklart. Han firade sin 8-veckorsdag med att sova hela natten till råga på allt!

                                          Världens bästa mormor och morfar!