När jag skriver det här är vår lilla prins redan född, han föddes nämligen innan utgången av vecka 39 - 8 dagar för tidigt. Om det är hallonbladstéet som gjorde det eller om det var generna (mamma födde 5 barn av 6 för tidigt) vet jag inte men jag kommer pimpla té även nästa graviditet, det är ett som är säkert :)

                                         
Det enda som hände den här veckan var att jag svällde upp ytterligare en sisådär 2-3kg vätska, fötter och händer såg ut som stora klumpar. Det gjorde ont överallt och det mesta var jobbigt. De sista dagarna hade jag en konstig känsla i kroppen, som att jag förberedde mig för att barnet snart skulle komma, men vågade inte tro på att det var annat än önsketänkande. Idag vet jag ju att känslan stämde, ville bla att väskan skulle vara färdigpackad och bilstolen redo osv. Jag tog även bilder på magen dagen innan Theo kom ut fast jag egentligen inte hade tid, som att jag visste att magen snart skulle vara borta. Eller ja, det skulle i alla fall inte ligga en bebis där länge till =)
         
          Sista bilderna på mig som gravid, tagna på midsommarafton,
          magen har sjunkit rejält!
   

Trots att det var så jobbigt i slutet att vara gravid känns det lite vemodigt att det är över, det var ändå en speciell tid. Det känns samtidigt väldigt spännande att vända blad och börja på ett nytt kapitel, våra liv kommer aldrig mer bli som de var. Resan fortsätter under kategorin 'grodan blev en prins' och därmed sätter jag punkt för detta kapitel.

                                                             Snipp snapp snut, så var denna saga slut!